Due diligence, eller företagsbesikning, är en omfattande undersökningsprocess som utförs av en part innan de ingår i en affärstransaktion. Syftet med due diligence är att samla in så mycket information och data som möjligt om den andra parten eller objektet i affären för att fatta välgrundade beslut och bedöma risken.
Exempelvis kan det visa sig i ett avtal att en leverantör är viktigare än vad som tidigare insetts och därför bör prisbilden justeras för den instabiliteten. Ett annat exempel är att säljaren inte har följt gällande lagstiftning, vilket innebär en extra kostnad som behöver tas med i beräkningen.
Inom affärsvärlden kan due diligence omfatta olika områden beroende på typen av affär, men det omfattar vanligtvis följande:
Finansiell due diligence: En granskning av målbolagets ekonomiska förhållanden, inklusive dess tillgångar, skulder, intäkter, kostnader, och finansiella prestanda.
Juridisk due diligence: En undersökning av målbolagets juridiska ställning, inklusive avtal, immateriella tillgångar, tvister, samt efterlevnad av lagar och regler.
Teknisk due diligence: En granskning av tekniska aspekter av målbolaget, såsom dess IT-infrastruktur, licenser och eventuella tekniska risker.
Marknads due diligence: En analys av målbolagets marknad, konkurrenssituation, kundbas och framtida tillväxtmöjligheter.
Operativ due diligence: En bedömning av målbolagets operativa processer, personal, ledning och företagskultur.
Vi kommer fokusera på juridisk due diligence.
När vi utför en due diligence letar vi sådant som kan bli problem i framtiden, för att förhindra eller förbereda säljaren för dem. De potentiella felen kan finnas i väldigt olika former och platser, speciellt mellan olika branscher.
Immateriella tillgångar: Det innebär att granska patent, varumärken, upphovsrätt och licensavtal. Det handlar om att bedöma deras giltighet, ägarskap och eventuella risker för intrång eller tvister.
Avtalsgranskning: Detta inkluderar en genomgång av alla relevanta kontrakt som företaget är bundet till, såsom kundavtal, leverantörsavtal, hyresavtal, anställningsavtal och samarbetsavtal etc. Syftet är att bedöma eventuella risker, skyldigheter och förmåner som kan uppstå från dessa avtal. Vi granskar även för att se kommerciell signifikans av avtal och avtalstider, ett företag kan gå väldigt bra under vissa avtal men utan dess förlängning kan situationen se helt annorlunda ut.
Anställda: Beroende på hur företagsöverlåtelsen går till kan det ha olika resultat för hur anställda påverkas. Detta kan vara en av anledningarna till att välja att göra företagsöverlåtelsen genom inkråmsöverlåtelse eller aktieöverlåtelse. Även detta är en aspekt i en juridisk due diligence.
Regulatoriska frågor: Detta omfattar en bedömning av företagets efterlevnad av lagar, regler och myndighetskrav inom dess verksamhetsområde. Det kan inkludera miljölagstiftning, arbetsrätt, skatterätt, konkurrenslagstiftning och andra branschspecifika regler.
Rättsliga tvister: Det innebär att granska eventuella pågående eller potentiella rättsliga tvister som företaget är inblandat i. Syftet är att bedöma risken för negativa domar eller skadestånd som kan påverka företagets ekonomi eller rykte. Det kan även handla om hur tvistelösningen är avtalad i olika avtal, beroende på företagets storlek och resurser kan sättet som tvister avtalats att lösass vara ett problem i framtiden.
Arbetsrättsliga frågor: Detta inkluderar inte bara anställningsavtal utan också andra arbetsrelaterade dokument såsom personalhandböcker, kollektivavtal, eventuella tvister med anställda och efterlevnad av arbetsrättsliga lagar och regler.
Datahantering och integritet: Utöver GDPR kan det vara viktigt att granska hur företaget hanterar och skyddar känslig information, både internt och gentemot kunder och andra intressenter.
