Vad är CSRD?

Företag som omfattas av de nya reglerna för hållbarhetsrapportering måste följa European Sustainability Reporting Standards (ESRS). Dessa standarder innebär att företag måste rapportera mer omfattande hållbarhetsdata som täcker hela värdekedjan – inte bara den egna verksamheten som tidigare. Vilka områden som ska rapporteras bestäms genom en dubbel väsentlighetsanalys, enligt kraven i ESRS.

Det finns i dagsläget 12 standarder som togs fram av EFRAG och blev en del av CSRD i juli 2023. Dessa är:

• 1 styrningsstandard: Ansvarsfullt företagande.
• 2 generella standarder: Allmänna krav och upplysningar.
• 4 sociala standarder: Den egna arbetskraften, arbetstagare i värdekedjan, påverkade samhällen och konsumenter/slutanvändare.
• 5 miljöstandarder: Klimatförändringar, föroreningar, vatten och marina resurser, biologisk mångfald och ekosystem, samt cirkulär ekonomi.

Målet med ESRS är att företag ska rapportera tydlig, jämförbar och högkvalitativ information om hur deras verksamhet påverkar människor, miljön och klimatet. Detta ökar transparensen och gör det lättare att jämföra olika företag, eftersom de måste dela mer detaljerad information än tidigare.

En dubbelväsentlighetsanalys är en metod som innebär att företag ska utvärdera dess påverkan på miljön och samhället genom att granska företagets ekonomi, hur resurser förbrukas samt vilka sociala utmaningar företaget står inför. Syftet är att identifiera de områden där företaget kan ha störst påverkan. Dessutom underlättar den ökade transparansen i företagets beredskap inför framtida risker.

När CSRD är implementerad ska nästan alla noterade företag och stora onoterade företag börja följa direktivet. Bland noterade företag är de som klassas som mikroföretag undantagna. För mikroföretagen krävs att under vart och ett av de senaste räkenskapsåren uppfylls maximalt ett av nedanstående:
- medeltal anställda: 10,
- balansomslutning: 5 miljoner kr,
- nettoomsättning: 10 miljoner kr

För onoterade företag är krävs att två av följande kriterier uppfylls för att det ska finnas rapporteringskrav.

- 250 anställda under verksamhetsåret
- balansomslutning 280 miljoner kronor
- nettoomsättning 550 miljoner kronor

Har företaget sitt säte utanför EU och har en nettoomsättning över 1.7 mdkr och har ett dotterföretag i EU som uppfyller de kriterier som gäller för EU- eller en filial i EU som genererar mer än 450 miljoner kronor i nettoomsättning.

Räkenskapsår 2024 – Rapportering 2025

Gäller för:

• Företag av allmänt intresse (Public Interest Entities, PIE) inom EU med fler än 500 anställda.
• I Sverige omfattas PIE vars räkenskapsår börjar 1 juli 2024 eller senare.

Räkenskapsår 2025 – Rapportering 2026

Om företaget som uppfyller minst två av följande kriterier:
EU-kriterier:

• Fler än 250 anställda.
• Omsättning över 40 miljoner euro.
• Balansomslutning över 20 miljoner euro.

Svenska kriterier:

• Fler än 250 anställda.
• Omsättning över 550 miljoner SEK.
• Balansomslutning över 280 miljoner SEK.

Räkenskapsår 2026 – Rapportering 2027

Gäller för:

• Börsnoterade små och medelstora företag.
• Små och icke-komplexa kreditinstitut.
• Captive försäkringsföretag.

Räkenskapsår 2028 – Rapportering 2029

Gäller för icke-EU företag som:

• Har dotterbolag eller filialer inom EU med en omsättning över 150 miljoner euro i EU under de senaste två åren.
• Uppfyller något av följande:
  • Ett dotterföretag som omfattas av rapporteringskraven från RÅ 2025–2026.
  • En filial som genererade en omsättning över 40 miljoner euro föregående år.

Rapportering enligt separata hållbarhetsstandarder:

• Börsnoterade små och medelstora företag.
• Icke-EU företag.