AI, jurister och domstolar

Ett hastigt ökande fenomen vi upplever är att företag alltmer använder AI för allt från rådgivning och avtal till domstolsprocesser. Av den anledning känns det högst relevant att ge en inblick i hur det den juridiska världen utvecklas parallellt med detta fenomen.

AI kan vara ett fantastiskt sätt för en lekman att förstå avtal och kontrollera om något har missats. Som vi alla antagligen redan vet, när vi använder en AI inom vårt expert område finns det brister. Få duktiga säljare är nöjda med säljmanuset som AI genererar rakt av, jag är förvånad om du aldrig försökt höra av dig till ett företag bara för att sucka när du inser att det inte är en människa på andra sidan. Skämten som finns bland programmerare om alla kommande säkerhetsläckor är svåra att missa.

I vår bransch däremot hörs inte ett konsensus av jurister skrika på samma sätt. Det är snarare omvänt ”Legal AI tar världen med storm”, jurister runtom världen hyllar dess framgång. Är vår bransch ett undantag?

Sommaren 2024 lanserade Domstolsverket en första AI-baseradelösning, ämnad att maskera sekretessbelagda uppgifter innan handlingar lämnas ut. Förväntningarna var höga. Vi har även sett det formuleras som att : ”AI är ett effektivt verktyg” med tillägget ” men ett verktyg som måste användas kritiskt och företrädesvis av någon med juridisk kompetens”. Detta sannolikt då okritiskt användning av AI löper hög risk att stöta på försummelsebar processföring. Vilket innebär att parten, ställföreträdare, biträde eller ombud kan bli skyldig att stå för den kostnad som detta har orsakat enligt 18 kap. 7 § rättegångsbalken.

Försumlig processföring (vårdslös processföring) innebär att genom oaktsamhet, förhalning eller onödiga invändningar, orsaka motparten extra kostnader eller förlänga en rättegång i onödan. Mål nr. T 209-25 är ett exempel på detta när ställföreträdaren för kärande blivit dömd för detta. Konsekvensen blev att av de 843 045 kr som ska betalas till motparten har ställföreträdaren blivit ansvarig för 150 000kr.
Tingsrätten resonerar som följande

”Däremot har det till viss del varit svårt att följa och tillgodogöra sig innehållet i

(---) { kärandens ställföreträdares} (---), yttranden, som i och för sig har varierat i längd och

omfattning. Därutöver har vissa av dem präglats av juridiska felaktigheter.

Härvid noterar tingsrätten att (---) { kärandens ställföreträdare} (---), har hänvisat till rättspraxis som

inte existerar och felaktiga lagrum samt att vissa av hans yttranden framstår ha

varit AI-genererade och med mycket upprepningar. Som konstaterats ovan har

(---) { kärandens ställföreträdare} (---), vid i vart fall två tillfällen bifogat ett stort antal bilagor till sina

yttranden, även beträffande ostridiga omständigheter. Vid ett tillfälle har (---) { kärandens ställföreträdare} (---), trots påminnelse från tingsrätten om innehållet i 18 kap. 7 §

rättegångsbalken, vidhållit ett yrkande om avvisning av (---) {svarandens ombud} (---), fastän han vid aktuell tidpunkt inte längre företrädde NGIAB i

målet.”

Summa sumarum, ställföreträdaren har skickat för mycket irrelevanta dokument, refererat till felaktiga lagrum och praxis som inte finns och blir därför personligen ansvarig för en del av kostnaderna.

Trenden att klippa ut juristen har varit påtaglig i många år, tidigare var det exempelvis genom mallar, redovisningskonsulter eller egna konstruktioner. Att den ökat med AI är klart men trenden är inte ny. Att säga att det inte görs bra ibland är definitivt fel men vägen ser ofta inte ut som beskrivit ovan. De som klarar sig bäst med minst juridisk rådgivning är de som med omsorg byggt den juridiska grunden och har god insikt i företagsmiljön de är operativa inom.

Vi stöter relativt ofta på kunder som genom förberedelser med AI inför avtal likt domstol försökt kostnadsreducera. Problematiken blir att, i linje med vad domstolen sagt ovan, att de förberedelser som är gjorda brister i sin relevans. I värsta fall kan det, i fallet om domstolsärenden, till och med omöjliggöra vårt arbete då kunden bundit sig till en argumentation som inte kommer leda till en vinst. I det läget blir det bästa vi kan göra att tacka nej till att gå in som ombud då vi sannolikt endast kommer höja rättengångskostnader som kunden slutligen blir ansvarig för.

I samma mening som i första paragrafen i detta stycke är därför bästa sättet att reducera kostnader delvis att jobba med juridiken långsiktigt för att bygga ett bolag som stöter på mindre trubbel. För den som faktiskt tänker långsiktigt blir den juridiska målbilden att reducera risker snarare än att göra allt samtidigt, vilket kan bli överväldigande på kostnadsfronten. Sätts istället en riskhanteringsplan, där viktigaste sakerna bockas av först och sedan successivt ner längs listan är du snart i hamn som ett av bolagen som klarar sig relativt bra själv.